Vanliga frågor och svar

Att studera på yrkeshögskola

Det finns två vägar att läsa på eftergymnasial nivå i Sverige idag – universitet/högskola och yrkeshögskoleutbildning. Högskoleutbildningar är forskningsanknutna och vilar på vetenskapliga eller konstnärliga grunder. Yrkeshögskolan ska samla eftergymnasiala utbildningar som inte är högskoleutbildningar och som bygger på kunskap från arbetslivet.

Yrkeshögskoleutbildningarna har hög arbetsmarknadsrelevans vilket betyder att utbildningarna kommer till stånd och utvecklas för att det finns ett behov av dessa kvalifikationer på arbetsmarknaden. YH-utbildningar anpassas också utifrån arbetslivets krav på kompetens när det gäller praktiska yrkeskunskaper.

Läser du ett program på ett universitet eller en högskola får du en akademisk examen vilken innebär en teoretisk utbildning och bred kunskap med forskningsanknytning. Det ger inte en yrkeshögskoleutbildning. En yrkeshögskoleutbildning ger en yrkeshögskoleexamen eller en kvalificerad yrkeshögskoleexamen beroende på placering på SeQF-skalan.

Yrkeshögskolan utgår från arbetslivets krav på kompetens när det gäller praktiska yrkeskunskaper i stället för att ha den traditionellt vetenskapliga grund som universitet och högskolan har. Dock är det så att även praktiska yrkesutbildningar måste ha en teoretisk grund att stå på för att uppnå de krav på kompetens som arbetslivet efterfrågar.

Det finns inte någon generell eller gemensam nivå vilken en YH-utbildning ska uppnå. Det är ledningsgruppen, med representanter från arbetslivet, för respektive yrkeshögskoleutbildning som avgör vilka delkurser som ska ingå i utbildningen och vilken omfattning varje del kurs ska ha. Beslut om det fattas utifrån vilken kunskap, vilka färdigheter och vilken kompetens den studerande bör inneha när utbildningen är klar och det är dags för examen.